Underredet

I underredet på bänken från Vasaskeppet är en längsgående underslå intappad i benen. Förutom att slån har en stabiliserande funktion är den också upplag för ett flyttbart stöd.

Möte mellan höger framben och underslån. Foto: Roald Renmælmo
Möte mellan höger framben och underslå. Foto: Roald Renmælmo
Möte underslå/ben sedd från insidan och tvärslå. Foto: Roald Renmælmo
Möte underslå/ben sedd från insidan och tvärslå. Ett stycke av benet har lossna vid sidan av tapphålet. Foto: Roald Renmælmo
Bänkens framben.   Tapphålet i vänster framben är 113 x 38 och 10,2 cm djupt. Tapphålet i höger framben är 113 x 38 och 8,5 cm djupt. Efter uppmätningsritning av Fred Hocker.
Bänkens framben. Tapphålet i vänster framben är 113 x 38 och 10,2 cm djupt. Tapphålet i höger framben är 113 mm x 38 mm och 8,5 cm djupt. Efter uppmätningsritning av Fred Hocker.

I uppmätningsprotokollet som vi fick av Fred Hocker på Vasamuseet anges måtten för underslån till 2480 x 80 mm. Uppgifter om bredden saknas. Tappen som går in i benen ser ut att vara lika bred som hela stycket och är lika bred som tapphålet dvs. 113 mm.

Huggning av tapphål

Jag använder samma teknik som hvid huggningen av tappålen i skivan. Hålen huggs  8,5 cm djupa i båda benen. Lockbetteln är en knapp 1/2" tjock. Foto: Tomas Karlsson
Jag använder samma teknik som vid huggningen av tappålen i skivan. Lockbetteln är en knapp 1/2″ tjock. Tapphålens underkant är placerade 82/83 mm från benens underkant i Vasaskeppets bänk. Hålen huggs 8,5 cm djupa i båda benen. Foto: Tomas Karlsson

About Tomas Karlsson

Snickare från Nyköping, arbetar som lärare i snickeri på Bygghantverksprogrammet vid Institutionen för kulturvård – Mariestad, Göteborgs universitet. Min licentiatundersökning, Ramverk – en studie i bänksnickeri (2013), behandlar snickeriteknik vid tillverkning av en ramverksdörr med handverktyg. Syftet är att rekonstruera och dokumentera snickeriteknik från tiden före snickeriarbetets mekanisering. Den övergripande frågan som ställs är: Hur tillverkades en ramverksdörr och karm med handverktyg innan snickeriarbetet mekaniserades? Undersökningens två huvudsakliga källmaterial, en källardörr med spår efter tillverknings-processen och en beskrivning av tillverkningen av en dörr ur Bong Byggnadssnickaren på landet (1883) analyseras och tolkas för att sammanställas till hypoteser om hur dörrtillverkningen med handverktyg kan ha gått till. Hypoteserna prövas i något vi valt att kalla för hantverksförsök. Tanken med hantverksförsöket är att utföra hantverk, i mitt fall att snickra.

2 thoughts on “Underredet

    1. Hi Paul, thank you for your interest. Tomas write in Swedish. You could try Google translate from Swedish. I write in Norwegian.

      In this post Tomas writes about the front stretcher on the original workbench from Vasa. The workbench did have a sliding deadman that was mounted on the stretcher. When Tomas is working on his copy of the workbench he tries to find out how the original bench was made. The original bench have some parts missing and other parts that are wery worn and we have to figure out how they have been when the bench was new.

      Tomas are chiseling the mortises in the legs for the tenons on the stretcher. He uses a ½ inch wide mortise chisel and work on both sides first and remove the wood in the middle with a wider chisel. This way he feel that he have more control and with the use of less power.

Legg att eit svar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com logo

Du kommenterer no med WordPress.com-kontoen din. Logg ut / Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer no med Twitter-kontoen din. Logg ut / Endre )

Facebook-foto

Du kommenterer no med Facebook-kontoen din. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer no med Google+-kontoen din. Logg ut / Endre )

Koplar til %s