Underredet

När tapparna sågades på underslån, som är för lång att såga rättuppstående,  la jag stycket på bänken och spännde fast det med en hållhake. Ett uttryck för detta sätt att såga är att «såga för fot».  I Svensk litteratur har jag stött på uttrycket i «J M Bong Byggnadssnickaren på landet, då i samband med sinkning och i C Larsson Sju hantverk, vid klysågning.

Tappslitning3
Slitsarna för tapparna sågades «för fot». Foto: Tomas Karlsson

Det flyttbara stödet är inpassat mellan underslån och en list i bänkskivans undersida. Listen är rekonstruerad och vi vet inte med säkerhet hur den sett ut eller hur den har  varit fäst i skivan.

Stöd5
Stödet insatt i bänken (röd markering). Foto: Roald Renmælmo

I ändarna på stödet är urtag gjorda för att hålla det på plats. På änden som är vänd nedåt på stödet är urttaget i slitet i en kant. Foto: Roald Renmælmo

Flyttbart-stöd2
Stödets nedre ände. Foto: Roald Renmælmo
Flyttbart-stöd1
Stödets övre ände. Foto: Roald Renmælmo

På den längsgående slån är övre ytterkanten rundad, förmodligen har det uppkommit av något slags slitage. Detta gör att stödet inte är fast i bänken. På insidan av slån är det en fals, förmodligen har det varit det på utsidan. Om stödet haft samma utformning på undre änden som den övre, har det hållts på plats i bänken.

flyttbart-stöd3
Stödet och slån från insidan. Foto: Roald Renmælmo

Jag valde att hyvla en fals på slåns överkant, både på in- och utsida. Senare kommer jag att göra urttag på stödets båda ändar som passar mot slån och listen i skivans undersida. Falsningen gjordes med en sponthyvel, simshyvel och en falshyvel.

Falsning10
Först hyvlades ett notspår 15 x 12 mm, på övere kanten. Foto: Tomas Karlsson.
Falsning14
En rits för falsdjupet 12 mm drogs upp. Foto: Tomas Karlsson
Falsning16
Notspåret fasades med en simshyvel. Foto: Tomas Karlsson
Falsning18
Till sist avjämnades falsen ned till ritsen med en falshyvel. Foto: Tomas Karlsson
Falsning20
Den falsade slåns överkant. Eftersom tapphålen var 3 mm för små, gjordes en avsats i tappens överkan. Det var inte min avsikt från början. Tapp och tapphål ska passa utan justeringar. Foto: Tomas Karlsson
monterad-bänk1
Underredet, så långt det nu är klart, insatt i bänken. Foto: Tomas Karlsson

Källor:

Bong, J M (1883). Byggnadssnickaren på landet.

Larsson, C (1955). Sju hantverk.

About Tomas Karlsson

Snickare från Nyköping, arbetar som lärare i snickeri på Bygghantverksprogrammet vid Institutionen för kulturvård – Mariestad, Göteborgs universitet. Min licentiatundersökning, Ramverk – en studie i bänksnickeri (2013), behandlar snickeriteknik vid tillverkning av en ramverksdörr med handverktyg. Syftet är att rekonstruera och dokumentera snickeriteknik från tiden före snickeriarbetets mekanisering. Den övergripande frågan som ställs är: Hur tillverkades en ramverksdörr och karm med handverktyg innan snickeriarbetet mekaniserades? Undersökningens två huvudsakliga källmaterial, en källardörr med spår efter tillverknings-processen och en beskrivning av tillverkningen av en dörr ur Bong Byggnadssnickaren på landet (1883) analyseras och tolkas för att sammanställas till hypoteser om hur dörrtillverkningen med handverktyg kan ha gått till. Hypoteserna prövas i något vi valt att kalla för hantverksförsök. Tanken med hantverksförsöket är att utföra hantverk, i mitt fall att snickra.

One thought on “Underredet

Legg att eit svar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com logo

Du kommenterer no med WordPress.com-kontoen din. Logg ut / Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer no med Twitter-kontoen din. Logg ut / Endre )

Facebook-foto

Du kommenterer no med Facebook-kontoen din. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer no med Google+-kontoen din. Logg ut / Endre )

Koplar til %s