Vi har tidigare postat några inlägg med bilder på snickarmiljöer. Här följer några ytterligare bilder och något om den ”tyska hyvelbänken”.
Den svenske konstnären Elias Martin, var son till Olof Martin och Ulrika Haupt i Stockholm. Martins far var snickarmästare och modern Ulrika Haupt var syster till finsnickaren Georg Haupt. Martin var under en tid lärling i faderns verkstad innan han påbörjade sin yrkesutbildning hos ämbetsmålaren Friedrich Carl Schultz. Närheten till snickarmiljöer och kunskaper i snickeri gav Martin möjlighet att på ett uppmärksamt sätt detaljrikt avbilda snickarverkstäder. I en bild har Martin avbildat en snickare framför en hyvelbänk. På ett kopparstick, också det av Martin, från Georg Haupts verkstad är en hyvelbänk synlig i bakgrunden. Båda bänkarna förefaller ha liknande öppna framtänger. Eftersom både Martin och Haupt var verksamma i Paris och London under delar av sina yrkesliv går det inte att utesluta att bilderna tillkommit under Martins vistelse i städerna.
Georg Haupt var en svensk möbelsnickare vars möbelproduktion mellan 1770 och 1784 påverkade de inhemska stilidealen vars epok benämns som den Gustavianska.
I en bild från Gustav Johanssons verkstad i Lindome syns en bänk med liknande framtång som på Martins bilder. I Lindome startade under 1700-talet en omfattande tillverkning av möbler för avsalu i Göteborg. Förutom möbler tillverkades byggnadsdetaljer och inredningssnickerier som spegeldörrar, bröstpaneler, fönsterkarmar, fönsterbågar, golv och innertak.
Roubo konstaterade att möbelsnickaren, som också arbetar med små arbetsstycken behöver en bänk som är mer anpassad för detta, än den som vanligen används av snickare. Enligt Roubo arbetade det många tyska snickare i Paris och det var dom som konstruerade en bänk som var lämplig för detta, den sk. Tyska hyvelbänken. Det som är utmärkande för den tyska bänken är att den har en baktång och en rad bänkhakar att spänna fast arbetsstycken mellan. I Ruobos version har den också två framtänger, där den högra ser ut att vara flyttbar i sidled.
Från ungefär samma tid, 1760-talets början, är en de äldsta äldsta avbildningarna av en tysk bänk med fram och baktång som vi känner som en ”vanlig” hyvelbänk. Illustrationen ingår i uppslagsverket Werkstäte der heutigen Künste av J.S. Halle.
Källmaterial
Andrén, Erik (1981). Möbelstilarna
Halle, J.S. (1761-1779). Werkstäte der heutigen Künste
Hoppe, Ragnar (1933). Målaren Elias Martin.
Martinus, Birgitta (2012). Stolar från Lindome
Ruobo, M, (1769). Descriptions des arts et Metiers du Menuosier
Høvelbenk 