Category Archives: Benkehake

Høvelbenk frå Eggagården på Røros

Kopi av høvelbenken frå Eggagården på Røros. Kopien er bygd av Sjur Nesheim, Trond Oalann og Roald Renmælmo i 2010. Foto: Roald Renmælmo
Kopi av høvelbenken frå Eggagården på Røros. Kopien er bygd av Sjur Nesheim, Trond Oalann og Roald Renmælmo i 2010. Fleire bilete av benken. Benken er laga med fire føter medan originalen hadde berre to føter bevart. Originalen hadde spor etter føter av same type i bakenden også og det var grunnlaget for tolkninga som kopien er. På bakgrunn av eigne forsøk med denne benken så verkar han ustødig om han ikkje står mot ein vegg. Ut frå det kan eg tenkje meg at benken har hatt berre eitt beinpar og at den andre enden har stått fast i ein vegg. Spora etter føter i andre enden kan tolkast som at benken har vore slitt og at ein har snudd benken og flytt føtene til andre enden? Foto: Roald Renmælmo

Rørosmuseet har ein høvelbenk i samlinga si som har registreringsnummer RMU 4110. Benken stammar frå Eggagården på Røros. Vi veit ikkje så mykje om kva som har vore snikra på denne benken og kven som har brukt han. Benkjen er 2,2 meter lang og har arbeidshøgd på 74 cm. Benkeplata er toppskore og måler 15″ bredde framme og 16″ bak. Benkeplata er 2″ tjukk. Skruven er 2 1/2″ tjukk. Det er ikkje baktang på benkjen.  Den tynne og breie benkehaken har nok fungert godt nok til å halde emna på plass under høvling. Det er ikkje vanleg framtang på benkjen men ei ståande skruklemme som står mot fremre fot. Klemma har ein avstandskloss nede som er 5/4″ tjukk. Det tyder på at den dimensjonen har vore vanlegast å høvle på benken.

Høvelbenken frå Eggagården. (RMU 4110). Benkehaken er tatt laus for oppmåling. Den har elles stått fast i benken og var låst med ein kile. Dei to bakre føtene på høvelbenken manglar men det er spor etter at dei har vore der. Det er også spor etter at benken kan ha vore festa i ein vegg. Foto: Roald Renmælmo
Høvelbenken frå Eggagården. (RMU 4110). Benkehaken er tatt laus for oppmåling. Den har elles stått fast i benken og var låst med ein kile. Dei to bakre føtene på høvelbenken manglar men det er spor etter at dei har vore der. Det er også spor etter at benken kan ha vore festa i ein vegg. Legg merke til klossen som stikk fram frå undersida av benkeplata på venstre side. Dette er ein vribar kloss som kan fungere som støtte under eit emne som er festa i tvinga på sida. Foto: Roald Renmælmo
Benkehaken frå høvelbenken på Eggagården. Foto: Roald Renmælmo
Benkehaken frå høvelbenken på Eggagården. Foto: Roald Renmælmo
Detalj av benkenhaken på høvelbenken frå Eggagården. Foto: Roald Renmælmo
Detalj av benkenhaken på høvelbenken frå Eggagården. Foto: Roald Renmælmo

Hyvelbänk på Skokloster

Hyvelbänk i den "oavslutade salen" på Skokloster. Foto Tomas Karlsson.
Hyvelbänk i den «oavslutade salen» på Skokloster. Foto: Tomas Karlsson.
Skokloster slott i Uppland finns i den s.k «oavslutade salen» tre hyvelbänkar. En av bänkarna är från 1700-talets slut eller från 1800-talets förra hälft och är av tysk modell. (Knutsson & Kylsberg : 1985). Vid ett besök på slottet i februari 2013 av Jarle Hugstmyr, Roald Renmælmo och Tomas Karlsson, ställde vi oss frågan om bänkens nuvarande konstruktion är den ursprungliga, och om den nu har förändrats genom åren vilka förändringar har skett? För att skaffa underlag för fortsatta analyser och tolkningar gjorde Roald och Tomas ett nytt besök i augusti 2013 för att dels mäta upp hyvelbänken och dels några hyvlar.

Bänkskivan är av ek, bänklåda och underrede av furu. Bänkskivan har vid något tillfälle lagats i med ett stycke ek. Bänken har fram- och baktång. Bänken är försedd med en rad bänkhakshål.  Ett runt genomgående hål som förmodligen varit till för en hållhake (killingfot) och ett runt ett hål som satts igen. Från ovansidan finns också två fyrkantiga hål, 50 x 50 mm. Från undersidan syns ytterligare två fyrkantiga hål med samma mått. Dessa täcks av den ovan nämnda ilagningen.

Hyvelbänkens undersida. Foto Roald Renmaelmo.
Hyvelbänkens undersida. Foto: Roald Renmælmo.
framtångens-undersida
Framtångens undersida. Foto: Roald Renmaælmo.
baktångens-undersida
Baktångens undersida. Foto: Roald Renmaælmo.

På bänkskivans undersida finns spår efter spräckning och ritsar för bänkhakshålen och de fyra fyrkantiga hålen.

_P7C7861
Ritsar på bänkskivans undersida. Foto: Roald Renmælmo.
Ritsar
Ritsarna för bänkhakshålen och för de fyra större hålen förefaller vara gjorda vid samma tillfälle. Foto: Roald Renmælmo.
Bänkhake-2
Bänkhake. Foto: Tomas Karlsson.

 Att arbetsstycken kan sättas fast på vanligt sätt i fram- och baktång och mellan bänkakarna är uppenbart och förmodligen har de två runda hålen varit till för en bänkhållare (killingfot). Men vad fyra fyrkantiga större hålen varit avsedda för är inte lika självklart. Man kan spekulera kring om det kan vara för bänkhakar som sätts i en kloss som sedan sätts i de fyrkantiga hålen. Vanligtvis brukar det vara ett hål i bänkens ände som haken sätts i och som arbetstycken skjuts emot vid t.ex. hyvling.

Roubo-1
Hyvling med arbetsstycket fäst mot en bänkhake. Ur Roubo, L´art du menusier (1769).
Litteratur:

J. Knutsson & B. Kylsberg (1985). Verktyg och verkstäder på Skoklosters slott. Utställningskatalog 1985.

Roubo (1769). L`art du menusier: avec figures en taille-douce. Paris: