Verkstadsbilder och Tysk hyvelbänk

Vi har tidigare postat några inlägg med bilder på snickarmiljöer. Här följer några ytterligare bilder och något om den ”tyska hyvelbänken”.

Den svenske konstnären Elias Martin, var son till Olof Martin och Ulrika Haupt i Stockholm.  Martins far var snickarmästare och modern Ulrika Haupt var syster till finsnickaren Georg Haupt. Martin var under en tid lärling i faderns verkstad innan han påbörjade sin yrkesutbildning hos ämbetsmålaren Friedrich Carl Schultz. Närheten till snickarmiljöer och kunskaper i snickeri gav Martin möjlighet att på ett uppmärksamt sätt detaljrikt avbilda snickarverkstäder. I en bild har Martin avbildat en snickare framför en hyvelbänk. På ett kopparstick, också det av Martin, från Georg Haupts verkstad är en hyvelbänk synlig i bakgrunden. Båda bänkarna förefaller ha liknande öppna framtänger. Eftersom både Martin och Haupt var verksamma i Paris och London under delar av sina yrkesliv går det inte att utesluta att bilderna tillkommit under Martins vistelse i städerna.

Georg Haupt var en svensk möbelsnickare vars möbelproduktion mellan 1770 och 1784 påverkade de inhemska stilidealen vars epok benämns som den Gustavianska.

Elias-Martin-1
Av Elias Martin
Elias martin 2
Av Elias Martin
Georg-Haupt
Sekretär tillverkad av George Haupt. Ur Andrén, Möbelstilarna.

I en bild från Gustav Johanssons verkstad i Lindome syns en bänk med liknande framtång som på Martins bilder. I Lindome startade under 1700-talet en omfattande tillverkning av möbler för avsalu i Göteborg. Förutom möbler tillverkades byggnadsdetaljer och inredningssnickerier som spegeldörrar, bröstpaneler, fönsterkarmar, fönsterbågar, golv och innertak.

1992_0390-Hyvelbänk-Halland
Bänk i Gustav Johanssons verkstad. Foto: Mölndals museum

Roubo konstaterade att möbelsnickaren, som också arbetar med små arbetsstycken behöver en bänk som är mer anpassad för detta, än den som vanligen används av snickare. Enligt Roubo arbetade det många tyska snickare i Paris och det var dom som konstruerade en bänk som var lämplig för detta, den sk. Tyska hyvelbänken. Det som är utmärkande för den tyska bänken är att den har en baktång och en rad bänkhakar att spänna fast arbetsstycken mellan. I Ruobos version har den också två framtänger, där den högra ser ut att vara flyttbar i sidled.

Tysk-hyvelbänk-Ruobo
Tysk hyvelbänk. Ur Ruobo (1769)

Från ungefär samma tid, 1760-talets början, är en de äldsta äldsta avbildningarna av en tysk bänk med fram och baktång som vi känner som en ”vanlig” hyvelbänk. Illustrationen ingår i uppslagsverket Werkstäte der heutigen Künste av J.S. Halle.

Tysk-hyvelbänk3
Tysk hyvelbänk. Ur J.S. Halle (1761-1779)
Tysk-hyvelbänk-2
Ur J.S. Halle (1761-1779)

Källmaterial

Andrén, Erik (1981). Möbelstilarna

Halle, J.S. (1761-1779). Werkstäte der heutigen Künste

Hoppe, Ragnar (1933). Målaren Elias Martin.

Martinus, Birgitta (2012). Stolar från Lindome

Ruobo, M, (1769). Descriptions des arts et Metiers du Menuosier

 

 

 

About Tomas Karlsson

Snickare från Nyköping, arbetar som lärare i snickeri på Bygghantverksprogrammet vid Institutionen för kulturvård – Mariestad, Göteborgs universitet. Min licentiatundersökning, Ramverk – en studie i bänksnickeri (2013), behandlar snickeriteknik vid tillverkning av en ramverksdörr med handverktyg. Syftet är att rekonstruera och dokumentera snickeriteknik från tiden före snickeriarbetets mekanisering. Den övergripande frågan som ställs är: Hur tillverkades en ramverksdörr och karm med handverktyg innan snickeriarbetet mekaniserades? Undersökningens två huvudsakliga källmaterial, en källardörr med spår efter tillverknings-processen och en beskrivning av tillverkningen av en dörr ur Bong Byggnadssnickaren på landet (1883) analyseras och tolkas för att sammanställas till hypoteser om hur dörrtillverkningen med handverktyg kan ha gått till. Hypoteserna prövas i något vi valt att kalla för hantverksförsök. Tanken med hantverksförsöket är att utföra hantverk, i mitt fall att snickra.

6 tankar på “Verkstadsbilder och Tysk hyvelbänk

  1. Kul att se bänken från Lindome, min hembyggd. För den som vill veta mer om Lindomesnickeriet finns boken «Karlarna hövla, kvinnorna polera» . Mvh Lars Stålegård

    1. I början på 1980- talet var jag och min blivande fru inhyrd i en liten verkstad hos möbelsnickaren Carl Ackers i Göteborg. Vi hade då köpt en hyvelbänk som säljaren kallade Lindomebänk. En liknande bänk som den på bilden. Vi sålde den när vi flyttade från Göteborg. Vet du något om denna bänktyp Lars? Den var då vi köpte den relativt nytillverkad. För övrigt är trakten intressant ur ett snickerihistoriskt perspektiv. När jag gick på snickarutbildning i GBG var vi på besök hos en av de sista snickarna som tillverkade den så kallade Göteborgsstolen i en liten verkstad.

      1. Nej, tyvärr har jag inga speciellt ingående kunskaper om snickeriet, eller redskap, eftersom mitt egentliga intresse før snickeri och båtbyggeri startade då jag emigrerade till Norge för 23 år sedan. Men pappa har gått på kurs i bygging av Lindome-stol och där fanns det människor som visste mer. Om du är intresserad kan jag försöka finna några namn till dig.

  2. Förresten hade det varit intressant att få en översikt på namn och förklaring på användning för verktygen i Fig 1 ur JS Halle. Där är en del verktyg jag inte känner igen, tex: 7,11,17,18

    1. nr 7, klosåg, en stor klyvsåg. Klobsäge.
      nr 11 limtving. Leimzwingen
      nr 17 rasp. Raspel.
      nr 18 grundhyvel. Grundhobel.

  3. Dom två framtängerna, finns det något Svenskt namn på dessa? Leg-vise är det Engelska namnet, vad tycks om benframtång för denna typ? Om det nu inte finns något redan som är bättre!

Kommenter innlegget