Hyvelbänk i Tuna Kungsgård

Hyvelbänk i Tuna Kungsgård
Hyvelbänk i Tuna Kungsgård. Längd 215 cm, bredd exkl. framtång 45 cm. Skivan är 23 cm bred och 5 cm tjock. Höjd 79 cm. Foto: Tomas Karlsson

Genom ett tips av Mattias Hallgren fick jag veta att det fanns en bänk av ålderdomlig modell i Tuna Kungsgård. Vid ett besök kunde jag konstatera att det fans spår av en cirkelsågsklinga på undersidan av skivan.  Någon har tillverkat bänken när det blivit möjligt att såga med en cirkelsåg. Enligt industrihistoriken Beng Spade bör klingsågning med timmertagande sågklingor införts i Sverige omkring 1880. Från mitten  av 1800-talet fanns det cirkelsågar på de mekaniska snickerifabrikerna som etablerades vid tiden.

IMG_0117
Cirkelsågsspår på skivans undersida. Foto: Tomas Karlsson
IMG_0126
Bänklåda av spontat virke. Bakbenen har vinklats för att göra bänken stabil.          Foto: Tomas Karlsson
IMG_0123
Mellan frambenen sitter en slå och utanpå den en bräda som kan tjäna som stöd när breda arbetsstycken fästes i framtången. Foto: Tomas Karlsson
IMG_0102
Hyvelhake. Foto: Tomas Karlsson

Det här är den första bänken som vi hittat med en intakt hyvelhake i Sverige. Vi vet inte säkert hur gammal bänken är. Den kanske är som tidigast ungefär från mitten av 1800-taalet, men den kan också vara nyare. Det intressanta är att snickaren har tillverkat en bänk för att arbeta i en tradition där arbetstyckena stöds mot en hyvelhake vid hyvlingen och att bänken inte kan betraktas som särskilt gammal, åtminstone I ett snickerihistoriskt perspektiv.

IMG_0137
Hyvelhaken från undersidan.                  Foto: Tomas Karlsson

 

About Tomas Karlsson

Snickare från Nyköping, arbetar som lärare i snickeri på Bygghantverksprogrammet vid Institutionen för kulturvård – Mariestad, Göteborgs universitet. Min licentiatundersökning, Ramverk – en studie i bänksnickeri (2013), behandlar snickeriteknik vid tillverkning av en ramverksdörr med handverktyg. Syftet är att rekonstruera och dokumentera snickeriteknik från tiden före snickeriarbetets mekanisering. Den övergripande frågan som ställs är: Hur tillverkades en ramverksdörr och karm med handverktyg innan snickeriarbetet mekaniserades? Undersökningens två huvudsakliga källmaterial, en källardörr med spår efter tillverknings-processen och en beskrivning av tillverkningen av en dörr ur Bong Byggnadssnickaren på landet (1883) analyseras och tolkas för att sammanställas till hypoteser om hur dörrtillverkningen med handverktyg kan ha gått till. Hypoteserna prövas i något vi valt att kalla för hantverksförsök. Tanken med hantverksförsöket är att utföra hantverk, i mitt fall att snickra.

3 thoughts on “Hyvelbänk i Tuna Kungsgård

  1. Dette var ein artig høvelbenk Tomas. Det er mogleg sirkelsagene kom litt tidlegare?

    I Målselv i Noreg ble det bygd 5 stk sirkelsager i 1870. (https://www.academia.edu/4411605/Bøkkerarbeid_i_Målselv)

    Andre stader i Noreg var det sirkelsager på 1860-talet. Det er også nokre lokalhistoriske kjelder som antyder sirkelsag i Klæbu ved Trondheim på tidleg 1850-tal. Desse fyrste sirkelsagene var truleg ganske små. Dei fyrste i Målselv var bygd spesielt for å sage spon og tynnestav. Likevel kan materialane til høvelbenken vere saga på ei veldig tidleg sirkelsag og kan vere frå før 1880.

    I den eine skottbenken som er registrert i Lima er det ein høvelhake:
    https://skottbenk.wordpress.com/2015/07/14/sensasjonsoppslag-sanseleg-sjeldsynt-sinnrik-skottbenk-pa-vastagarden-i-lima-sverige/

    1. Jag uttryckte mig oklart. Det fanns cirkelsågar på de mekaniska snickerifabrikerna som började etableras i Sverige I mitten på 1800-talet, den första I Göteborg 1855 (Rehnberg1961. Snickarminnen). Plankan kan naturligtvis ha sågats på en sådan såg och inte på en såg med timmertagande klinga. Och då skulle den kunna vara från 1855.

  2. I notice that the thicker section of the bench has the heartwood facing down contrary to how Roubo describes best practices. What does your experience teach you about the best methods after seeing such older benches about orientation of the benctops?

Legg att eit svar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com logo

Du kommenterer no med WordPress.com-kontoen din. Logg ut / Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer no med Twitter-kontoen din. Logg ut / Endre )

Facebook-foto

Du kommenterer no med Facebook-kontoen din. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer no med Google+-kontoen din. Logg ut / Endre )

Koplar til %s