Byggnadssnickarens bänk

Börje Karlsson har skickat mig uppgifter om några hyvelbänkar, b.la. den här bänken som är hoppfällbar.  Bänken användes av byggnadssnickare vid beslagning och inhyvling av fönsterbågar. Bänken användes även vid och arbete med platsbyggda köksinredningar.

IMG_0467
Byggnadssnickarens portabla bänk. Skiss: Börje Karlsson.
IMG_0468
Bänken är 80 cm hög och skivan 20 cm bred. I framtången kan ett arbetstycke kilas fast på bänkens sida eller uppe på skivan. Skiss: Börje Karlsson

Bänken  tillverkades av snickarna, men det fanns också bänkar med samma funktion att köpa från hyvelbänkstillverkare. I en katalog beskrivs bänken så här: » Som vi nämnde i förra avdelningen är byggnadssnickare synnerligen rörlig och byter arbetsplats ofta. Därför kan man säga att han bär sin verkstad på ryggen. Numer finns det en för en byggnadssnickare speciellt konstruerad, hopfällbar hyvelbänk. Skivan som är 10 cm tjock, är försedd med plattgängade stålskruvar i såväl fram som baktång. (…) För att möjliggöra hyvling av långa, smala stycken är framtången öppen i hela sin längd. Bänkfoten är på framsidan försedd med urstansade järnskenor för flyttbar bom i 10m olika höjdlägen. Dessa tjänar som stöd vid handhyvling av dörrar, fönsterbågar, luckor o. dyl. För att bevara skivan från att kasta sig, då den blir utsatt för väta, bör man ibland ingnida den med kokt linolja».

image
Byggnadsnickarens hyvelbänk från en hyvelbänkstillverkare.

Börje berättar om hur bänken flyttades mellan byggena: «Det kom en hopfällbar bänk som man kunde få med sig till nästa bygge genom att fälla in benen, sätta fast bommen i framtången och ställa bänken på kant på cykeltrampan och leda till nästa bygge om det inte var för långt».

About Tomas Karlsson

Snickare från Nyköping, arbetar som lärare i snickeri på Bygghantverksprogrammet vid Institutionen för kulturvård – Mariestad, Göteborgs universitet. Min licentiatundersökning, Ramverk – en studie i bänksnickeri (2013), behandlar snickeriteknik vid tillverkning av en ramverksdörr med handverktyg. Syftet är att rekonstruera och dokumentera snickeriteknik från tiden före snickeriarbetets mekanisering. Den övergripande frågan som ställs är: Hur tillverkades en ramverksdörr och karm med handverktyg innan snickeriarbetet mekaniserades? Undersökningens två huvudsakliga källmaterial, en källardörr med spår efter tillverknings-processen och en beskrivning av tillverkningen av en dörr ur Bong Byggnadssnickaren på landet (1883) analyseras och tolkas för att sammanställas till hypoteser om hur dörrtillverkningen med handverktyg kan ha gått till. Hypoteserna prövas i något vi valt att kalla för hantverksförsök. Tanken med hantverksförsöket är att utföra hantverk, i mitt fall att snickra.

2 thoughts on “Byggnadssnickarens bänk

  1. Hei Tomas
    Dette er både ein interessant arbeidsbenk og eit veldig interessant tema. Eg kunne ynskje meg enda meir informasjon om benken. Det beste har vore om nokon ville byggje ein slik benk og dokumentere arbeidet. Då ville vi få fokus på mange detaljar om dimensjonar på dei enkelte delane og samanføyingane av delane. Eg reknar med at føtene var hengsla? Det kunne gå å hengsle dei på same måte som med benkane som er skrive om i desse postane:
    https://hyvelbenk.wordpress.com/2014/10/11/hovelbenk-pa-meldal-bygdemuseum/
    https://hyvelbenk.wordpress.com/2014/10/08/samanleggbar-hovelbenk-eller-stavklombre/

    Med vennleg helsing Roald

Legg att eit svar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com logo

Du kommenterer no med WordPress.com-kontoen din. Logg ut / Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer no med Twitter-kontoen din. Logg ut / Endre )

Facebook-foto

Du kommenterer no med Facebook-kontoen din. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer no med Google+-kontoen din. Logg ut / Endre )

Koplar til %s