Hyvelbänk på Örnanäs gård i Skåne

Hyvelbänken står i ett uthus på gården Örnanäs. Gården som nu är ett kulturreservat användes som fallstudie i Gunnar Almeviks avhandling Byggnaden som kunskapskälla (2012).

örnanäs-ritning
Örnanäs gård. Uppmätningsritning av Gunnar Almevik.
örnanäsbänk
Hyvelbänk på Örnanäs gård. Foto : Nils-Eric Anderson.

 

Örnanäs-2
Uppmätningsskiss utförd av Nils-Eric Andersson.

Bänken som är 70 cm hög har en annorlunda konstruktion med det som ser ut att vara ett stöd för fötterna. Avsikten med stödet är förmodligen att underlätta att sitta grensle på bänken och arbeta. Skivan är 25 cm bred och 8 cm tjock. Det är svårt att säga vad bänken använts till, men min uppfattning är att den använts vid ett monotont arbete. Ett arbete där en stor mängd lika föremål bearbetats på något sätt.

Litteratur

Almevik, Gunnar (2012).  Byggnaden som kunskapskälla [Elektronisk resurs] . Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2012

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/28072

 

About Tomas Karlsson

Snickare från Nyköping, arbetar som lärare i snickeri på Bygghantverksprogrammet vid Institutionen för kulturvård – Mariestad, Göteborgs universitet. Min licentiatundersökning, Ramverk – en studie i bänksnickeri (2013), behandlar snickeriteknik vid tillverkning av en ramverksdörr med handverktyg. Syftet är att rekonstruera och dokumentera snickeriteknik från tiden före snickeriarbetets mekanisering. Den övergripande frågan som ställs är: Hur tillverkades en ramverksdörr och karm med handverktyg innan snickeriarbetet mekaniserades? Undersökningens två huvudsakliga källmaterial, en källardörr med spår efter tillverknings-processen och en beskrivning av tillverkningen av en dörr ur Bong Byggnadssnickaren på landet (1883) analyseras och tolkas för att sammanställas till hypoteser om hur dörrtillverkningen med handverktyg kan ha gått till. Hypoteserna prövas i något vi valt att kalla för hantverksförsök. Tanken med hantverksförsöket är att utföra hantverk, i mitt fall att snickra.

Ein tanke på “Hyvelbänk på Örnanäs gård i Skåne

  1. Denne høvelbenken løyser problemet med å vere stødig på same måten som benken i førre post. Snikkaren kan bruke si eiga kroppsvekt til å halde benken stødig under arbeidet. Dette er noko tilsvarande det ein har på ein langbenk der ein sit på borda og høvlar. Ikkje berre får benken stønad av kroppsvekta, men han vert også utgangspunkt for motkrafta til arbeidet. Då kan ein legge mykje kraft på verktøyet ein arbeider med.

Legg att eit svar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com logo

Du kommenterer no med WordPress.com-kontoen din. Logg ut /  Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer no med Twitter-kontoen din. Logg ut /  Endre )

Facebook-foto

Du kommenterer no med Facebook-kontoen din. Logg ut /  Endre )

Koplar til %s