Jag har börjat att leta exempel på det hjälpmedel, både ord och föremål, för att hålla fast arbetsstycken som vi anser ha använts vid arbeten på Vasabänken. Roald har gått igenom norskt material i ett inlägg. Det jag hittills hittat i litteratur och frågelistssvar är ytterst begränsat. Jag kommer senare att gå igenom fler frågelistssvar i hopp om att hitta fler exempel.
I Hallén & Nordendahl (1923) finns en bild på en «bänkhållare». Den beskrivs på följande sätt: » Bänkhållare, knekt (valet), är ett enkelt redskap, som ofta begagnas för att på hyvelbänken fasthålla trästycken vid avsågning, nedsågning, borrning, stämning m.m. Hållaren, består av en rund järn- eller stålten, i övre änden utsmidd till en stark vinge eller fjäder. Den nedsättes i ett å bänkskivan borrat hål; arbetsstycket lägges under fjädern och fastspännes genom ett slag med klubban på klacken i riktning a och lossas genom ett slag i riktning b.»
Här används benämningarna «bänkhållare» och «knekt». Knekt är ett återkommande ord för olika slags hjälpmedel inom snickeri. Noterbart är att här nämns också «valet» som är den franska benämningen för en bänkhållare (Diderot & D Àlembert 17??). En kommentarfrån «johanrubank» till Roalds inlägg om «killingfot» är att det svenska ordet för «holdfast» är «fransk bänkspännare».
I Stadius ( 2013) ingår en genomgång av några bouppteckningar efter stolmakare i Stockholm. I flera av dem återkommer ordet ”stämhake”. Jag har inte stött på ordet tidigare, men det kan vara en bänkhållare som avses.
När snickarmästaren Ove Malm gick i lära i en verkstad i Lund på 1930-talet hörde han de äldre snickarna använda uttrycket «fans tumme» för en bänkhållare.
För några år sedan köpte jag två bänkhållare av Kalle Melin. Han hade i sin tur köpt dem i Gärds Köpinge i Skåne, av en samlare som specialiserat sig på järnföremål. Enligt Kalle Melin samlade han in föremål inom en radie av ca 10 mil från Gärds Köpinge, dvs. i Skåne och Blekinge.
Roald och jag har bett smeden Mattias Helje i Lima tillverka kopior efter en av bänkhållarna. Vi kommer att använda dem i bänkarna som tillverkas i Stigtomta och Mariestad.
Källor
Hallén & Nordendahl (1923). Träslöjd.
Stadius, C (2013). En studie av stoltillverkningen i Stockholm 1750 – 1820.
Malm,O. Muntlig uppgift.
2 tankar på “Hållhakar i Sverige”