Bänken i verkstaden i Stigtomta står på egna ben

Benen är tillfälligt insatta i skivan. den ubderliggande längsgående slån ska monteras innan benne låses med spikar. Foto: Tomas Karlsson
Benen är tillfälligt insatta i skivan.Den underliggande längsgående slån ska monteras innan benen låses med spikar. Foto: Tomas Karlsson

Bänkens ben är färdiga för montering i skivan. Höjden på bänken är 3 cm högre än originalbänken som är 712 mm på högsta punkten, vilket med nutida ögonmätt betraktas som en låg bänk. Anledningen till att jag höjt bänken något, 3 cm högre än originalet, är att de människor som det hittats rester av på Vasaskeppet hade en medellängd av 1,67 meter. Den längsta var 1,8 meter och den kortaste 1,6 meter (Hocker 2011). Detta kan jämföras med de soldater som var ombord på skeppet Kronan 1676, deras medellängd var 170 cm (Arcini 2014). Möjligen kan detta, 1600-talsmänninskans längd, vara en anledning till att bänken från Vasaskeppet är så låg. Jag är inte övertygad om att så är fallet och att bänken kanske kommer att sänkas. Efter provning av bänken kommer eventuellt höjden justeras till 712 mm, om det visar sig att höjden är funktionell för sågning, hyvling, huggning av tapphål etc. arbeten som är vanliga vid bänksnickeriarbete.

 

Skivan-kupning
Efter att skivan har varit inne i verkstaden har den efter uppriktningen kupat sig något. Jag försöker förhindra att den torkar för hastigt genom att limma ändarna och täcka den med plast. Foto: Tomas Karlsson

Källor

Hocker, Fred (2011). Vasa, a Swedish Warship.

Caroline Arcini , e-mail 2014-01-28.

About Tomas Karlsson

Snickare från Nyköping, arbetar som lärare i snickeri på Bygghantverksprogrammet vid Institutionen för kulturvård – Mariestad, Göteborgs universitet. Min licentiatundersökning, Ramverk – en studie i bänksnickeri (2013), behandlar snickeriteknik vid tillverkning av en ramverksdörr med handverktyg. Syftet är att rekonstruera och dokumentera snickeriteknik från tiden före snickeriarbetets mekanisering. Den övergripande frågan som ställs är: Hur tillverkades en ramverksdörr och karm med handverktyg innan snickeriarbetet mekaniserades? Undersökningens två huvudsakliga källmaterial, en källardörr med spår efter tillverknings-processen och en beskrivning av tillverkningen av en dörr ur Bong Byggnadssnickaren på landet (1883) analyseras och tolkas för att sammanställas till hypoteser om hur dörrtillverkningen med handverktyg kan ha gått till. Hypoteserna prövas i något vi valt att kalla för hantverksförsök. Tanken med hantverksförsöket är att utföra hantverk, i mitt fall att snickra.

2 tankar på “Bänken i verkstaden i Stigtomta står på egna ben

  1. Hej.

    Kanske även takhöjden kan spela in på bänkens höjd? Det torde ha varit ganska lågt mellan däcken på ett krigsskepp, vilket kan ha medfört att man fick stå krumböjd øver det man höll på med. Möjligt att det då passar bättre att stå över en lägre bänk? Vet ni var bänken stod placerad ombord i Vasa, och aktuellt avstånd upp till bjälkar/däck? Har ni möjlighet till jämförelser med bänkar från samma tid, som har tjänstgjort på land? mvh Lars

    1. Hei Lars
      Reint generelt kan eg svare at det er ein del høvelbenkar som har omlag same høgda som Vasabenken. Dei nyaste av desse er frå sist på 1800-talet og frå faste verkstader med god takhøgd. Eg kjem til å presentere nokre slike her på bloggen etterkvart. Dessverre har vi ikkje samanlikningsmateriale frå 1600-talet og kan ikkje seie noko om kva som var vanleg i den tida.

      Eg trur det kan vere nyttig å sjå på dei ulike bruksområda det er for ein slik høvelbenk. Kva passar med ein låg benk og kva passar med ein høg benk. Skal ein fussage er det ikkje godt om benken er for høg. Det same gjeld tapping og alle operasjonar der ein vil sitte på emna for å halde dei fast. Kva arbeid er bra å gjere på ein høgare benk?

Legg att eit svar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com logo

Du kommenterer no med WordPress.com-kontoen din. Logg ut /  Endre )

Facebook-foto

Du kommenterer no med Facebook-kontoen din. Logg ut /  Endre )

Koplar til %s