Hyvelbänk på Skokloster

Hyvelbänk i den "oavslutade salen" på Skokloster. Foto Tomas Karlsson.
Hyvelbänk i den «oavslutade salen» på Skokloster. Foto: Tomas Karlsson.
Skokloster slott i Uppland finns i den s.k «oavslutade salen» tre hyvelbänkar. En av bänkarna är från 1700-talets slut eller från 1800-talets förra hälft och är av tysk modell. (Knutsson & Kylsberg : 1985). Vid ett besök på slottet i februari 2013 av Jarle Hugstmyr, Roald Renmælmo och Tomas Karlsson, ställde vi oss frågan om bänkens nuvarande konstruktion är den ursprungliga, och om den nu har förändrats genom åren vilka förändringar har skett? För att skaffa underlag för fortsatta analyser och tolkningar gjorde Roald och Tomas ett nytt besök i augusti 2013 för att dels mäta upp hyvelbänken och dels några hyvlar.

Bänkskivan är av ek, bänklåda och underrede av furu. Bänkskivan har vid något tillfälle lagats i med ett stycke ek. Bänken har fram- och baktång. Bänken är försedd med en rad bänkhakshål.  Ett runt genomgående hål som förmodligen varit till för en hållhake (killingfot) och ett runt ett hål som satts igen. Från ovansidan finns också två fyrkantiga hål, 50 x 50 mm. Från undersidan syns ytterligare två fyrkantiga hål med samma mått. Dessa täcks av den ovan nämnda ilagningen.

Hyvelbänkens undersida. Foto Roald Renmaelmo.
Hyvelbänkens undersida. Foto: Roald Renmælmo.
framtångens-undersida
Framtångens undersida. Foto: Roald Renmaælmo.
baktångens-undersida
Baktångens undersida. Foto: Roald Renmaælmo.

På bänkskivans undersida finns spår efter spräckning och ritsar för bänkhakshålen och de fyra fyrkantiga hålen.

_P7C7861
Ritsar på bänkskivans undersida. Foto: Roald Renmælmo.
Ritsar
Ritsarna för bänkhakshålen och för de fyra större hålen förefaller vara gjorda vid samma tillfälle. Foto: Roald Renmælmo.
Bänkhake-2
Bänkhake. Foto: Tomas Karlsson.

 Att arbetsstycken kan sättas fast på vanligt sätt i fram- och baktång och mellan bänkakarna är uppenbart och förmodligen har de två runda hålen varit till för en bänkhållare (killingfot). Men vad fyra fyrkantiga större hålen varit avsedda för är inte lika självklart. Man kan spekulera kring om det kan vara för bänkhakar som sätts i en kloss som sedan sätts i de fyrkantiga hålen. Vanligtvis brukar det vara ett hål i bänkens ände som haken sätts i och som arbetstycken skjuts emot vid t.ex. hyvling.

Roubo-1
Hyvling med arbetsstycket fäst mot en bänkhake. Ur Roubo, L´art du menusier (1769).
Litteratur:

J. Knutsson & B. Kylsberg (1985). Verktyg och verkstäder på Skoklosters slott. Utställningskatalog 1985.

Roubo (1769). L`art du menusier: avec figures en taille-douce. Paris:

About Tomas Karlsson

Snickare från Nyköping, arbetar som lärare i snickeri på Bygghantverksprogrammet vid Institutionen för kulturvård – Mariestad, Göteborgs universitet. Min licentiatundersökning, Ramverk – en studie i bänksnickeri (2013), behandlar snickeriteknik vid tillverkning av en ramverksdörr med handverktyg. Syftet är att rekonstruera och dokumentera snickeriteknik från tiden före snickeriarbetets mekanisering. Den övergripande frågan som ställs är: Hur tillverkades en ramverksdörr och karm med handverktyg innan snickeriarbetet mekaniserades? Undersökningens två huvudsakliga källmaterial, en källardörr med spår efter tillverknings-processen och en beskrivning av tillverkningen av en dörr ur Bong Byggnadssnickaren på landet (1883) analyseras och tolkas för att sammanställas till hypoteser om hur dörrtillverkningen med handverktyg kan ha gått till. Hypoteserna prövas i något vi valt att kalla för hantverksförsök. Tanken med hantverksförsöket är att utföra hantverk, i mitt fall att snickra.

5 thoughts on “Hyvelbänk på Skokloster

Legg att eit svar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com logo

Du kommenterer no med WordPress.com-kontoen din. Logg ut / Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer no med Twitter-kontoen din. Logg ut / Endre )

Facebook-foto

Du kommenterer no med Facebook-kontoen din. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer no med Google+-kontoen din. Logg ut / Endre )

Koplar til %s