Bänkskivan är av ek, bänklåda och underrede av furu. Bänkskivan har vid något tillfälle lagats i med ett stycke ek. Bänken har fram- och baktång. Bänken är försedd med en rad bänkhakshål. Ett runt genomgående hål som förmodligen varit till för en hållhake (killingfot) och ett runt ett hål som satts igen. Från ovansidan finns också två fyrkantiga hål, 50 x 50 mm. Från undersidan syns ytterligare två fyrkantiga hål med samma mått. Dessa täcks av den ovan nämnda ilagningen.
På bänkskivans undersida finns spår efter spräckning och ritsar för bänkhakshålen och de fyra fyrkantiga hålen.
Att arbetsstycken kan sättas fast på vanligt sätt i fram- och baktång och mellan bänkakarna är uppenbart och förmodligen har de två runda hålen varit till för en bänkhållare (killingfot). Men vad fyra fyrkantiga större hålen varit avsedda för är inte lika självklart. Man kan spekulera kring om det kan vara för bänkhakar som sätts i en kloss som sedan sätts i de fyrkantiga hålen. Vanligtvis brukar det vara ett hål i bänkens ände som haken sätts i och som arbetstycken skjuts emot vid t.ex. hyvling.
Litteratur:
J. Knutsson & B. Kylsberg (1985). Verktyg och verkstäder på Skoklosters slott. Utställningskatalog 1985.
Roubo (1769). L`art du menusier: avec figures en taille-douce. Paris:
Høvelbenk 
5 tankar på “Hyvelbänk på Skokloster”